Jag väntar fortfarande på att du ska ringa.. När vi inte svarat på hemtelefonen på ett tag ringde du på mobilen, undra om allt var bra..
När ska jag förstå att du är borta!?
Känns som jag aldrig kommer vänja mig vid att du är en ängel.. En riktig ängel..
Jag har även så dåligt samvete för jag har bara ringt farfar en eller två gånger sen du gick bort..
Har lixom inget å säga, vet hur han mår.. Vad gör han? Han sitter i huset ensam å saknar dig..
Ett liv utan dig, är väl inget liv för honom? Ni var ju tillsammans sen du va typ 16 eller nåt..
Jag vet att jag borde ringa,men jag vågar inte.. Han har blivit så snurrig..
Förutom att alla saknar dig å du fattas oss, så mår vi bra..
Ett nytt liv, med barn å hus..
Allt är så förändrat, jag är lycklig men önska du kunde vara en del av det här..
Frågade mamma häromdagen hur hon gjorde med jobb när ja va liten, hon jobbade natt och vem passade mig på dan då? Jo Du!
Hela mitt liv har du vart där..
Jag hoppas min dotter får lika bra kontakt med sina mor å farföräldrar..
Visste du att det var dags nu?
Har du fått frid?
Ser du oss?
Vi hörs snart igen sa vi alltid...
Detta var ett långt "snart"
Snälla kom tillbaka, jag har så mycket att berätta..
Jag har knappt hunnit sörja ordentligt, strax efter din bortgång fick vi den vackraste gåvan..
När jag får en stund över släpper jag fram tårarna som står på rad..
När Alicia blir äldre ska jag berätta om hennes fina gammelfarmor :)
Jag älskar dig föralltid vackra farmor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar